Jag hatar valår

Det är sant, jag hatar verkligen valår... Det enda man kan vara säker på är att alla ministrar kommer att känna ett oerhört behov av att hävda sig för att försäkra sig om en plats i nästa mandatperiods sosseregering.

Baylan gör ett mycket bra jobb och lyckas verkligen med konststycket att hitta de få fungerande bitar av det svenska skolsystemet som Östros inte hann fixa själv. Det är värt en applåd.

Hans Karlsson sitter däremot väldigt säkert, han behöver inte ens öppna munnen. Som arbetlivsminister är han en av få ministrar som kan kan luta sig tillbaka och låta resultaten tala för sig själva. Jag gissar att Göran är väldigt nöjd med honom, om han får fyra år till finns det en bra chans att vi faktiskt kan få ännu större arbetslöshet och därigenom pressa ner räntorna på Görans 12,5 miljonkronorslån en bit till...

För åsikter om Leni Björklund hänvisas till det förra inlägget...

Men den minister som allra mest aktualiserar debatten om retroaktiv abort är trots allt Ulrica Messing. Hon satt nog en väldigt lång stund hemma på kammaren och oroade sig för sitt jobb (iofs inte så konstigt, det är ont om andra jobb...) och intensivgnuggade sina röda geniknölar innan hennes Magnum Opus tog form. En snabbpling till Bosse bekräftade att det kommer in alldeles för lite i böter för att finansiera plusjobben i fyra år till... Men vänta lite nu... Tänk om man skulle ta och tvinga vuxna människor att ha hjälm på sig när de cyklar.... hmm... och kanske bara en femhundring eller nåt om man inte har hjälm på sig... => Katching! *$$$*

Var får de alla de här vansinniga idéerna ifrån?? Och hur kan man bli så urbota dum...? Sluta tala om för vuxna människor hur de ska leva sina liv! Sluta skydda oss! Vi kan ta hand om oss själva! Desto mer en regering förbjuder sina medborgare att göra, eller tvingar dem att göra, desto värre är det. Det är väldigt vanligt i diktaturer iofs men jag tycker ändå inte att det gör sig i Sverige... Så.......

Gattis, Ulrica, det blir skamvrån för dig...

Vi vill också skjuta barn!

Den senaste tiden är det få saker som har stört mig så mycket som den svenska militären. För ett par veckor sedan kunde jag känna vissa sympatier med stackarna när man fick läsa om att fungerande vapensystem för miljontals kronor skulle komma att skrotas eftersom den svenska militären inte har tillräckligt mycket pengar. Det kändes som något av ett slöseri, det är svårt att komma ifrån. Men resan från sympatiernas land skedde för gott med en enkelbiljett i första klass när de började göra enorma reklamkampanjer bara ett par dagar senare. Och för vad???

Jo, först gällde det naturligtvis att lansera årets höstkollektion. Bland nyheterna fanns bland annat en, i vissa kretsar länge emotsedd, stass i ökenkamouflage...... Varför?? Antingen kan vi släppa neutralitetens sarg och erkänna att vi tänkte nyttja den utomlands eller så kan vi börja gissa var i vårt avlånga land detta ökenkamouflage kan vara behändigt... De skånska stäpperna är inte vad de en gång var, så är det bara... En flanellskjorta och en keps från Odalmännen är det bästa sättet att smälta in där nere. Det kändes väldigt svårtmotiverat att försöka sälja in det hela hos allmännheten.

Men det var ändå ingenting mot vad som komma skulle. Efter ytterligare någon vecka var det dags för nya bottenrekord i marknadsföring, nya marknader att ta över, nämligen TV-reklam! Jag vet fortfarande inte vad fan de ville åstadkomma med det hela. Den mest lysande reklamen bestod av följande: Bilder på en sönderbombad stad, ett barn som gråter i en husruin och sist men inte minst soldater som stormar ett bostadshus... Och så vitt jag förstår är budskapet de vill förmedla att vi behöver fler militärer...? Vilket är lite lustigt, för när jag ser den där reklamen får jag snarare känslan att vi skulle behöva färre militärer. Någonstans i närheten av, tja, säg... INGA militärer kanske... Vore inte det en bättre lösning...?

Om man nu prompt känner att man måste öka stödet för militären, vore det inte en bättre idé att göra reklam där man visar militärer som faktiskt uträttar någonting positivt i den här jävla världen?? Varför inte bilder på en militär som korsar fiendeeld för att rädda ett litet barn, eller på FN-trupper som ser till att folket i en by i Sudan kan gå och hämta vatten i brunnen utan att få ett kulhål mellan ögonen?? Men neej... Inte då. Varför gör de så här? Det kan iofs vara en helt usel reklambyrå, men det känns svårköpt. Någonstans i militärledningen finns åtminstone någon som förstår sånt här.

Svaret är nog att det är inte det de vill göra. De vill inte hjälpa en bunt svältande afrikaner som ändå kommer dö av aids förr eller senare. Nej då, de vill ut i fält och slå hundar, skjuta barn och våldta utsatta kvinnor. Och varför inte? Alla andra gör det...

Ljusare tider

Det känns äntligen som att vi börjar gå mot ljusare tider, fyllda av folkvett och eget tänkande. Okej, det kanske är att dra det hela en smula långt. Men faktum är att internetupplagorna av våra större tidningar äntligen har tömts på artiklar om kungens 60-årsdag. Om inte annat så är det i alla fall ett gott tecken.

Jag hann aldrig förstå det spektakulära momentet i evenemanget. Men ändå, mitt oförstånd till trots, försattes hela landet i tillstånd präglat av nostalgi, löst grundad välvilja och bristande självinsikt. Alla skulle ge någonting till kungen, och ve den som inte tog i del av firandet! Från landets alla hörn gick stora lastbilskonvojer i riktning mot slottet, alla till bredden fyllda av blågula bordslöpare, 10 000 egenhändigt stickade långärmade tröjor med älgmönstret från Hemmets Journals höstspecial och givetvis enorma mängder av fula teckningar.

Känslan hos dessa gåvogivare när de med stolthet proklamerar vad de ska skicka Konungen på hans bemärkelsedag var på inga sätt underordnad den hos en femåring som ritat en teckning till sin mamma på hennes 40-årsdag.

[Människa] Gissa vad jag ska ge till kungen!!

[DUP] Ingen aning...

[Människa] Jo, men gissa nu...!

[DUP] Nej, sluta larva dig och säg vad du ska ge istället så vi kan göra nåt vettigt sen.

[Människa] Tvååååå..... Smörknivar i ene!!

[DUP] Wow........

[Människa] Plus att jag har målat 'Grattis Kungen 60 år från Lennart' på den...

[DUP] Ooohhh...

[Människa] Jäpp... Vad ska du ge kungen förresten?

[DUP] Va? Nej, jag ska inte ge någonting...

[Människa] VA?!?! Skämtar du? Du måste ju ge nåt till kungen! HAN FYLLER JU 60!!!

Förhoppningsvis slapp några uppleva den här häxjakten på gnidna ickerojalister, men sån tur har jag aldrig... Helt otroligt... Varför skulle jag ge honom nånting? Han gav fan ingenting till mig! Jag fyllde 20 för ett par år sen, satt och väntade hela dan på att hans present skulle dyka upp... ingenting... Han ringde inte ens... Jag är också helt övertygad om att han inte vill ha alla de där grejerna (vilket iofs är en bra anledning att faktiskt skicka nåt). Han har mage att gå ut i TV och tidningar och be folk att stödja hans minnesfond istället för att skicka presenter... I mean, the nerve...! Alla medlemmar i den där familjen basar ju ändå över ca 12 minnesfonder var. Enda anledningen att det kallas minnesfonder är för att ingen kommer ihåg vad pengarna går till utan att kolla i papprena!

Men vi bryr oss iofs inte om Kungen vill ha våra saker eller inte. Han ska få dem i vilket fall. Så enkelt är det! Att vi som folk, gemensamt genom riksdagen gav honom ett helt otroligt porträtt (föreställandes honom själv givetvis, grabbstackarn har ändå för dåligt självförtroende) i larger-than-life-format omgivet av en ram i renaste guld utsmyckad med diamanter, safirer och all världens andra briljanter, bekommer oss inte över huvud taget. Han kommer förmodligen ändå ställa ut den i garaget så att lille fyraårige och lätt utvecklingsstörde Oscars teckning som föreställer en grön flodhäst mot en knallorange bakgrund skall få plats på matsalsväggen...
Tror folk verkligen att kungen går igenom detta berg av repriser ur souvenirvärldens mardrömsgalleri? På sin höjd tror jag att det låter så här på Slottet:

[Kungen] Åh! Älskling, kom hit! Ti-tit-titta! Höhö! Det är nåt litet handikappat barn som har ritat en teckning av mig! Inte så illa faktiskt!

[Silvia] Ne-ej, nu du är dum Carl-Gustav. Det där är inte du, det där är en grön flodhäst och det är Karl-Filip som har ritat den.

Back In Business

Satan vad länge sen det var jag orkade pallra mig hit... Hade jag haft tillgång till dylika känslokomplex hade jag möjligen kännt någon form av skam bara därför... But you know... it's only you! Drabbar inte mig särskilt...

I brist på tid och ork att härja mer i kväll har jag beslutat mig för att skaffa en till last. Jag skeppade över lite kosing från pokerkontot till sportsbettingkontot på bet24. Eftersom jag ändå inte har nån dator blir det svårt att utnyttja pengarna när de ligger där och låter bli att förräntas... Men betting kan jag sköta på Carolina, det går ju fort som satan! Så för att hjälpa resten av världen att tjäna lite snabba para tänkte jag dela med mig av det facit som är min tippning:

Bandy, Allsvenskan
Sirius - Katrineholm 2 5,00
10 kr

Bandy, Elitserien
Hammarby - Vänersborg 1 1,30
Vetlanda - Edsbyn 2 1,30
Broberg/Söderhamn - Västerås 2 1,60
=2,70
50 kr

Där har ni lite sköna slantar som kan rulla in redan imorgon kväll!
Mest nöjd blir jag garanterat om Katrineholm hade lust att för en gångs skull spotta ur sig något positivt...


Keep on betting!

Feeder

I enlighet med min övertygelse om att det enbart är bra att förfära människor har jag bestämt mig för att bli en feeder. Det kan också ses som ett beslut på grund av impopular demand. Dessvärre har jag inte ork att föda upp kvinnor tills dess de erhållit egen atmosfär, och jag har definitivt inget intresse av att sedan fotografera dem... Istället har jag raskt och enkelt sett till att den som känner för det numera kan tillgodogöra sig allt gott som strömmar ut från denna, västvärldens mest tongivande blogg, via Feeds. Feeds är alltså nördspråk och innebär ungefär att man kan mata in det här i ett program och sen får man upp allt jag skriver i det programmet och slipper det pinsamma obehaget att ha adresen hit i listan över senast besökta webbsidor. Om inte annat blir det iaf mer plats åt porradresser i era listor. Era äckel...

Länkarna som behövs för detta finns längst ner i länklistan i menyn till vänster. Om du har lärt dig höger och vänster är det ca 80% sannolikhet att det är samma håll som din penis lutar åt i erigerat tillstånd.

Jag har fixat dels med en XML-variant som generöst nog tillhandahålls av Blogspot själva och dels med en RSS-variant som jag fick lägga ner energi på själv. Det var inte uppskattat... Om det är någon som inte förstår hur man ska göra för att det här ska fungera kan jag förklara men jag slipper helst. Nörderier av det här slaget riskerar ständigt att förta den lilla gnutta livslust som alltjämt dväljs i min småfeta person. Viktigt är dock att man skaffar programmet som behövs. en så kallad feedreader. Jag har för mig att det finns ett sådant programm som heter just FeedReader och det var iaf gratis och välfungerande... Men det där är inte mitt problem längre...

Have fun my darlings!

Världens bästa underhållning

Just visas nästan dagligen brottstycken av världens i särklass bästa underhållning. Snudd på live från Irak. Rättegången mot Saddam Hussein är ett lysande exempel på en värdig realityshow! Nya sändningar varje dag och ständigt nya upptåg från den spralliga spjuvern Saddam. Hans ständigt impertinenta attityd gentemot domaren och vittnena gör att det är svårt att låta bli att skratta sig fördärvad. Det faktum att hela rättegången har blivit en stor jävla cirkus gör ingenting sämre. Min favorit hittills var när Saddam under ett förhör om en masskaer på ca 10 000 shiamuslimer först inte låtsades känna till två helgon, profeten Muhammeds barnbarn imamerna Abbas och Hussein, lägligt nog, för att sedan utbrista "Vilka menar du? De där galna jävlarna?!" Detta fick till följd att Saddam åkte på ett rejält kok stryk av två av rättens tjänstemän. Helt lysande...

Just nu rapporteras det till exempel att Saddam vägrar att gå in i rättegångssalen. Orsaken är mer eller mindre utbrändhet... Och så sent som igår satt han och trakasserade vittnen! Säga vad man vill, men det är bra TV!

Att domstolen i sig är lite väl luddigt förankrad i folkrätten gör egentligen ingenting bättre. Hade det inte varit bättre att, som Sierra Leone gjort, genom ett avtal med FN upprätta en domstol som består av dels internationella domare och dels inhemska sådana. Detta hade med all säkerhet gett domstolen större legitmitet åtminstone internationellt och det är viktigt. Det är givetvis av största vikt att även irakierna själva känner förtroende för domstolen, men det här är en av vår samtids viktigaste rättegångar och borde kanske inte skötas hur lättvindligt som helst. Även Human Rights Watch anser att Irak saknar domare och juridisk personal med erfarenhet av komplicerade rättegångar. Rättegångar i Irak har tidigare varat i högst ett par dagar.

Nåja, skit samma! Bara de släpper det på DVD sen...

Rapport från en Ålandsbåt

Är man som vi dryga, korkade och framför allt småfeta uppstår så här års en längtan efter en rejält moffande i form av julbord. Därför bestämdes att den unge Persson, Presidenten samt Prinsessan skulle begå julbord ombord på en Ålandsfärja. För att inte dra ut på det onödigt länge lämnade vi hamnen förra söndagen, första advent. Presidenten och jag var helt införstådda med att vi var där för att begå julbord och delta i SM i spritsmuggling, något som dock inte gått fram till Prinsessan.

Efter tre tallrikar mat och en tallrik dessert drog vi oss förtjänstfullt tillbaka till vår base of operations, dvs vår lilla 4-bäddshytt som iofs var väldigt lägligt placerad på däck 6. Väl där beslutade vi oss för att bara ligga still och svälla en timme eller så. Intressekonflikt uppstod dock när Prinsessan, som gått hårt åt det fria vinet under julbordet, inte alls var lilka intresserad av att ta det lugnt. Hon skulle av någon obskyr anledning ut och hitta sin drömprins, vilket till råga på allt skulle ske på dansgolvet... Efter mycket om och men följde Persson med henne bort till rökrutan tio meter bort från hytten för att sedan släppa ut henne i det fria på eget bevåg. Rökpausens efterlängtade befrielse från abstinens och förtryckt ilska uteblev dock när två personer med högst knagglig svenska, dock en utsökt franska, förklarade för herr Persson att han såg ut som GESTAPO. När Persson bedyrat att så var fallet och att han hade för avsikt att följa de bägge herrarna minsta steg under hela kvällen avslutades samtalet och Persson försvann tillbaka till hytten.

När mat- och sovklockan ringt för väckning en timme efter det att Presidenten angjort hyttens övre slaf släntrade de bägga estradörerna upp mot festdäck för att leta rätt på Prinsessan. Prinsessan var lätt att hitta och visade sig vara ytterst besviken på arrangemanget. Hon hade inte förstått att det på samma avgång arrangerades SM i utskänkning av gammalt skämmt kött. Men så var det. Till tonerna av diverse gamla dansbandsslagdängor passade det sladdriga gamla skräpet att hitta nya, spännande och i bästa fall osmittade nattliga partners. Det var en skrämmande i syn vill jag lova.

På den så kallade nattklubben, där fartygets få yngre passagerare tvangs uppehålla sig medans mamma letade efter en ny farbror att dela hytten med, var det inte mycket bättre. Klientelet bestod av en drös småflickor ur white trash-sortimentet som blev hänförda av den flabbige yngling som bjöd på billigt bubbel och lät till och med flickorna fotograferas poserandes med flaskan i högsta hugg. Den flabbige ynglingen gör tydligen detta varannan månad... Skam och dekadens...

Den unge Persson kunde inte gärna hålla sig borta från casinosektionen, utan släntrade dit och upptäckte att den bestod av ett Black Jackbord ett Roulettebord. Eftersom Roulette är ett tidsfördriv för idioter, efterblivna och skolministrar blev det således Black Jack. Efter ungefär tre kvarts battlande med en dealer som lika obeveklig som han var finnig befanns sig den ugne Persson ligga 220 kronor plus och bestämde sig då för att lägga ner för kvällen. Nästa dag återvände iofs Persson enbart för att förlora tillbaka 200 kronor till den flottiga jäveln på andra sidan bordet.

Dag 2 utgjordes av en frukostbuffé som näst intill fick sätta livet till när trion kom farandes. Vem kunde ha anat att det gick att äta så mycket på så kort tid. Därefter handlades det ännu mer Tax-Freesprit och öl och sedan bestämde Presidenten sig för att gå i inre exil och sova bort resten av dagen. Prinsessan hade redan gjort detsamma. Den unge Persson som då åter reds av tristessens demoner släntrade upp på pensionärsdäcket och språkade med en äldre man som var väldigt orolig över det faktum att en av kobbarna såg ut som en U-båt. Han spenderade gott och väl tio minuter åt att förklara för mig att snart var ryssarna här. Jag funderade på att erbjuda honom en kopp kaffe men gjorde bedömningen att jag förmodligen fått ut det roliga ur gubben redan och att kaffet vore ett slöseri med resurser. Kort därefter ropades det ut i högtalarna att det var dags för bingo. I brist på bättre saker att göra letade jag rätt på ett gäng tanter med en plats över och spelade bingo för glatta livet i 45 minuter. Gamla tanter kan vara väldigt fula i munnen när en och samma kärring vunnit två gånger under ett och samma spel... Hysteriskt underhållande!

Hemresan gick över all förväntan och de tre vännerna gled tack vare en suspekt individ 5 meter framför dem obemärkta genom tullen. Mycket trevlig resa.

R.I.P.

Med anledning av Micke "Svullo" Dubois sorgliga bortgång vill jag passa på att på det här sättet hedra en av Sveriges största humorpersonligheter någonsin. Micke var på alla sätt den svenska vulgo- och våldshumorn största företrädare och vad det verkar en riktigt trevlig människa. Jag har haft det otvetydiga nöjet att springa in honom två gånger i mitt liv, av någon lustig anledning alltid i Stockholms tunnelbanesystem, varav jag ägnade den senare åt att hälsa på honom. Det måste erkännas att världen blir bra mycket tråkigare framledes och vi sörjer med hans efterlämnade familj.

Vila i frid

Sicken helg

Åh hej och hå... Den unge Persson har haft en helg som var så trögstartad att han inte ens en osedlig mängd taxfreeöl hjälpte honom på rätt köl. Skeppet kantrade istället och den unge Persson kastades in i långtråkighet, depression och regress. Lördagen ägnades åt extensivt trynande och det gjordes även tid för den unge Persson att bevista en tillställning framåt kvällen. Med misstankar om en tråkig kväll i högsta hugg begav sig utrikesministern mot lokalen där tillställningen hölls. Lokalen låg för säkerhets skull extra långt bort liksom för att försäkra sig om att den ugne Perssons humör och ynka tålamod inte skulle räcka till. Om man har i åtanke dels att det var december och dels det faktum att lokalen var proppfull med tomtar (den dåliga sorten) måste det tillstås att julstämningen var förhållandevis låg, dock bjöds det på glögg vilket får ses som en bonus av något slag.

Den unge Persson hittade iofs ganska raskt en intressant människa men intresset var kortvarigt och raskt var tristessen tillbaka. Efter ett tag uppenbarade sig en människa som var så pass lik den ugne Persson att det fanns omedelbart fog att hata honom på grund av bristande orginalitet. Dock bjöds det upp till kamp av den gode antagonisten och ett härjande av mästerskapsrang bröt i köket där det bjöds på SM i dialekt, förolämpningar, hets mot alla folkgrupper som hade den dåliga smaken att närvara och slutligen en åthyschning från en rabiat människa som i vanliga fall inte alls är sur av sig - även om det inte är vår sak att bedöma sanningshalten i det påståendet verkar det föga troligt att det faktiskt förhåller sig på det viset...

Den egentliga vänpunkten då festen och den unge Persson verkligen tog avstånd ifrån varandra inträffade när det började diskuteras musik och närmare bestämt Rammstein. Låt vara att det är godkänd musik som inte sällan avnjuts även hemma hos Persson men det hindrar inte att det är ett allvarligt brott mot reglerna om julfirande. Under juletid spelas julmusik. Så enkelt är det. Den unge Persson tog sig då för att predika sitt eget julevangelium och att säga att det inte uppskattades av den närvarande pöbeln vore något av en underdrift.

Men på det hela taget var det mycket bättre än förra året...

Med avsmak

Den unge Persson

Överkurs i toalettvett 1 - Att undvika plumset

Att det eventuella obehaget med plumset som kan uppstå i samband med klossandet inte redogjordes för i del II beror på att det anses tillhöra överkursen. Några känner nu kanske att de börjar kunna grunderna, men tro mig, ni är en minoritet! Oavsett detta har det likväl blivit dags att delge världen instruktioner för att överkomma även de problem som uppstår när det plumsar.

Överkurs i toalettvett 1 - Att undvika plumset

Innan du börjar läsa det här vill jag att du ställer dig själv frågan om du faktiskt har tillräckligt god kunskap om grunderna i toalettvett. Om du så mycket som tvekar bör du gå tillbaka och repetera dessa innan du fortsätter läsandet. Måhända kommer kanske inte alla att komma så här långt, någonsin... Men det är ingen fara, det är bara att tvätta lite oftare.

I de instruktioner som behandlar överkursens moment kommer de grundläggande begrepp som fått sin definition i de grundläggande instruktionerna att användas utan att innebörden av dem repeteras.

Som du kommer att märka efter ett tag, när du blivit en van klossare, kan det stundtals inträffa att ,när klossen bryter igenom vattenytan, en skiftande mängd vatten far upp mot dina bleka skinkor. Facktermen för detta fenomen är "plumset", detta på grund av det ljud som uppstår när klossen angör vattenytan. Vid en första anblick kan plumsandet te sig harmlöst och verka som något av en humörshöjare. Det är fel. Det finns ingenting roligt med att det plumsar och det kan mycket väl urarta i sanitära oangelägenheter.

Ponera till exempel att du kombinerat instruktionerna i del I och II och både kissat och klossat. Ett plumsande skulle här medföra att den vattenmassa som tillförs din kropp lätt rektalt inte enbart utgörs av vatten utan även av kiss. I ett fall som detta uppkommer inget större problem för den logiskt sinnade då man enkelt kombinerar reglerna i del I gällande hanteringen av kiss som hamnat utanför målområdet med reglerna i del II om rengöring av plastsitsen. Genom appliceringen av bakteriedödande medel har vi då snabbt och smidigt löst problemet.

Svårare är då när man inte har kissat utan enbart klossat och reglerna i del I inte utan vidare kan göras gällande. Vad man får göra i en sådan situation är alltså att antingen vänta tills dess att reglerna om torkning när man klossat klart kan göras gällande eller att göra en väldigt extensiv tolkning av reglerna kring rengöring av plastsitsen. För att inte denna tolkning skall bli alltför vidsträckt, vilket skulle kunna riskera regelns legitimitet, måste man även tolka regeln om att klossen skall hamna i vattnet motsatsvis, dvs att har en kloss delvis hoppat upp igen måste det åtgärdas. I plastsitsregelns extensiva tolkning ryms även ett antagande att detsamma gäller för plastlocket. Det faktum att dina skinkor blockerar hela det fria området och effektivt avgränsar toaletten gör att vi kan se dina flabbiga skinkor såsom locket och därigenom få torka av dem omgående. Detta har dock aldrig prövats av toalett(dom)stolen men det är inte omöjligt att sådant resonemang skulle komma att godtas.

Än viktigare än att lösa problemet med plumset när det väl uppstått är att lära sig att undvika det. Det finns idag ingen lösning som har vunnit enhetligt stöd utan istället har tre olika skolor uppstått. Jag kommer nedan att återge grunderna för dessa och försöka förklara vilken som har bäst bäring på verkligheten.

Hopparna

Som klossare betraktat är hopparna riktigt lustiga att beskåda. Vad de gör för att undvika plumset är helt sonika att de lyfter skinkorna från toalettstolen i samma ögonblick som de släpper klossen. Detta får till följd att de när plumset sker har placerat sina flabbiga skinkor på en sådan höjd att plumset inte når dem och således återgår till vattenansamlingen. Det finns dock flera nackdelar med detta:

1. Det ser oerhört dråpligt ut. Inget att rekommendera för de som klossar under bevakning. Exempelvis dokusåpadeltagare och andra som är mindre nogaräknade vad gäller stängandet av toalettdörren.
2. När man ständigt reser sig från tronen uppstår ett gnuggande av skinkorna som innebär att klossresterna smetas ut och blir mer svårhanterliga inför den avslutande torkningen. En ökning av kontamineringsytan medför även en ökad sanitär risk. Vilket är väl värt att ha i minnet.
3. Detta ständiga hoppande medför en väsentlig risk att det rogivande momentet som för många är inbegripet i klossningen går förlorat. Detta har i extrema fall tvingat folk att börja med yoga.

Sidoklossarna

Sidoklossarna är en grupp människor som insåg vilka problem som uppställdes vid hoppmetoden och försökte utveckla en metod som eliminerade dessa. På många sätt lyckades man även med detta men dessvärre var man inte medveten om att andra problem uppstod till följd av detta. Vad sidoklossarna gör är att sätta sig något mindre centrerat på toalettstolen och därigenom förflyttar de öppningen så pass långt ifrån toalettens centrum att klossarna helt sonika inte träffar vattnet utan toalettens väggar. Fördelarna med sidoklossmetoden är att man inte ser lika dum ut som om man hoppar, om någon skulle se en sidoklossare kommer detta likväl att se något underligt ut då deras iofs medvetna positionering förefaller vara verket av en efterbliven människa. Då man inte justerar skinkorna under klossandets gång uppstår heller ingen smetningeffekt vilket ju dock är normalfallet vid klossning. Man har även lyckats minska det harmonisänkande inslaget jämfört med hoppmetoden men det föreligger ändå en markant sänkning i jämförelse med normalklossarna. Nackdelarna kan alltså summeras enligt följande:

1. Viss dråplighetsfaktor, man tenderar att verka efterbliven.
2. Något mindre rogivande än vad normal klossning tenderar att vara.
3. Vid sidoklossning uppstår lätt situationen att innersidans väggar blir helt oproportionerligt nedklossade. Detta då friktionen som uppstår vid klossens kontakt med väggen inte tillåter den att i sin helhet färdas ner mot vattnet. Detta medför en närmast omätbar ökning av städningsmomentet medelst toalettborste, vilket även kraftigt reducerar toalettborstens livslängd.
4. Vid kraftig kollision mellan kloss och vägg kan plumset inte helt uteslutas även om risken för det minskar drastiskt.

Mellankniparna

Mellankniparna började som en löst sammansatt grupp av intresserade som ville lösa problemet med plumsandet helt förutsättningslöst. De träffades ett par gånger i Lübeck i slutet av 1970-talet och två gånger i Nagoya under mars och september, 1981. Trots att det alltså är en relativt ny rörelse har den växt otroligt snabbt och konkurrerar nu på allvar på både hopparna och sidoklossarna. För att helt undanröja smetningen och det ofantligt löjliga utseendet hos hoppet utan att behöva smeta ner innerväggarna kom man fram till följande lösning.

Under de möten som hölls mellan entusiasterna insåg de relativt snabbt att erfarna klossare ofta vet på förhand om aktuell kloss kommer att orsaka ett plums. Plumset uppstår ju, som vi nu vet, oftast när klossen är större än genomsnittet. Detta medför att den erfarne klossaren gör en bedömning av klossens storlek innan den är uttryckt och om den bedöms vara större än snittet utför man helt enkelt ett mellanknip. Mellanknipet går ut på att man kniper av klossen ungefär på mitten och därigenom delar upp den på två klossar. På så vis minskar risken för plumset i väldigt stor utsträckning samtidigt som man slipper det löjliga hoppet och det vansinniga skrubbandet av sidoväggar.

Sitt egentliga genomslag fick dock inte mellanknipet förrän 1989. Dietrich van Hofstaegl, en östtysk man i 60-årsåldern hade via bekanta hört talas om mellanknipet och i brist på annat lagt ner fem (!) år på att förfina metoden. Genom omfattande empiriska undersökningar hade han upptäckt att risken för plums gick att minska med ytterligare 43% om klossandet skedde med en framåtlutning på 39 grader eller hela 66% vid en lättare bakåtlutning på 12 grader. När muren föll dröjde det inte länge och den 11 november 1989 kunde en hänförd värld av mellanknipare ta del av de nya rönen.

1. Mellanknip tar inte helt bort risken för plumset, men det minskar det väldigt kraftigt. För en riktigt skicklig mellanknipare är den totala risken för ett plums inte större än 2-3%.
2. Det är något mer avancerat än både hoppmetoden och sidoklossningen.

Vid en total sammanvägning av dessa metoder kan jag inte komma fram till annat än att mellanknipmetoden är helt överlägsen de bägge alternativen. En kvalificerad gissning är att runt omkring år 2020 kommer det bara vara barn i åldrarna 3-8, efterblivna och en handfull galningar som håller fast vid hoppandet eller sidoklossningen. Men det är som sagt överkurs och det krävs en hel del träning innan det blir så bra som man hoppas att det ska bli.

Ska det vara så svårt??? del II

Jag kunde inte med att släpa mig till de förfallna toaletternas boning igår, så fortsättningen på instruktionen fick tyvärr låta vänta på sig. Jag är ledsen för allt obehag detta kan ha vållat somliga som i väntan på vishet avhållit sig från att använda toaletten. Det är iofs inte helt sant, det är gott åt er! Kan man inte - ska man inte! Och försök inte skylla det här på era föräldrar, åtminstone teknolog- och teologföräldrarna har fortfarande fullt upp med att lära deras barn att använda bestick på ett hyfsat korrekt sätt.

Att göra det stora, eller, hur man klossar.

Det vi fastslog i den del I av instruktionen vad gäller toalettstolen och målet för aktiviteterna äger fortsatt giltighet även i del II. Men låt inte er nyvunna kunskap stiga er åt huvudet, det här är, tydligen, svårare än det verkar.

När du väl tagit steget in i toaletten skall alla former av klädesplagg som helt eller delvis täcker dina skinkor tas av eller åtminstone hasas ner mot fötterna (de där två klossarna längst ut på dina ben). När detta väl är gjort tar du helt sonika och slår ner lilla ändalykten på toalettsitsen. Detta bör ske när plastringen med det stora hålet i mitten är nedfälld över den keramiska toalettstolen. Fördelarna med detta är att, jämfört med att ha plastringen uppfälld, att du kan klossa utan att oroa dig dels för att halka ner och dels för att du ska minska bakterieintaget. Fördelen jämfört med att fälla ner även plastlocket utan hål i mitten är att du slipper att ha ett nedskitet rektalkött.

Såväl kvinnor som män sitter ner och kissar. Detta inkluderar alltså även pojkar, gossar och allehanda studenter.

För det fall att plastsitsen är besudlad, vilket inte ska behöva ske men trots allt händer det, skall du förse din hand med en bit papper i enlighet med vad du lärde dig i del I. Pappersbiten används sedan för att rengöra plastsitsen, förddelaktigast medelst cirkulära rörelser. Om tillgängligt bör även bakteriebortagande medel appliceras på sitsen, även detta bör i sin tur sedan avlägsnas därifrån på liknande sätt.

När väl plastsitsen är nedfälld och du har intagit din rättmätiga plats på tronen är det dags för action. Som nybörjare gör man bäst i att krampaktigt hålla fast vid toalettstolen nedre del med hjälp av bägge händerna. Här kan den kräsne mycket väl välja att använda sig av plasthandskar. Sedan särar man på skinkorna genom att justera benens position, vissa hinduer kan göra detta utan att justera benen men det är inget jag rekommenderar gemene man. När skinkorna särats är tanken att det centrala hålet ska vara blottat. Detta är av yttersta vikt då det inte enbart är centrum för skinkorna utan även för klossaktiviteterna.

Nu är det dags att trycka det onda och ge plats för det goda. Genom att fixera musklerna runtomkring ändtarmen trycker du således ut avföringen. Det är detta som i vardagsspråk ofta avses med termen "att klossa". Målet med denna operation är att avföringen skall färdas från din ändtarm till vattnet i mitten av toaletten. Här är det för nybörjare accepterat att utstöta ett lätt grymtande, men var väl medveten om att det inte är gentlemannamässigt och ingenting som accepteras på de stora arenorna.

När du tömt tarmen på avföring, eller "klossat klart" som man ibland hör folk säga, har det blivit dags för rengöring av stjärten. Detta inleds med att du tar en bit papper från pappersbehållaren såsom du tidigare lärt dig, detta bör vid det här laget ske rutinmässigt, om inte bör du gå hem och öva på detta ifred. Det som skiljer detta förfarande något från det i del I är att man vid klossning bör förse sin hand med åtminstone två (2) lager papper. Görs inte detta riskerar man att få avföring på fingrarna vilket är ytterst ouppfostrat.

När du har försett din hand med ett par lager papper skall du föra handen mot stjärtens centrala öppning. Läs följande väldigt noggrant, detta är av yttersta vikt! Väl nere vid hålet skall du hålla pappret mot hålet och dra försiktigt för att på så sätt fånga upp eftersläntrande delar av avföringen. Torkandet skall ske framifrån och alltså gå i rörelse mot ryggen, dock inte ända fram! Detta är framförallt viktigt för damerna, vad som kommit ut ur den bakre stjärten skall aldrig färdas mot framstjärten! Upprepa torkningsförfarandet tills dess det inte finns någon avföring kvar att torka bort.

Nu har det blivit dags att resa sig och att återföra klädesplaggen till sin ursprungliga position. Därefter vänder man sig om mot toaletten, om du nu känner en stark längtan efter att stå och betrakta ditt verk bör du säka hjälp snarast. Ovanpå toaletten återfinns en knapp av något slag. Detta är spolningsknappen och den är central för att operationen skall lyckas i sin helhet. Inled med att försöka dra knappen uppåt, om detta lyckas kommer toaletten att fyllas med vatten och det klossade kommer att föras ut i avloppet. Om det inte lyckades bör du istället försöka trycka knappen nedåt. Om det nu mot all förmodan ändå inte forsar ut vatten i toalettstolen skall du under inga omständigheter lämna toaletten i detta skick. Spolning skall genomföras, till varje pris! Använd då hellre det lilla förnuft du har till att lista ut hur du på bästa sätt skall vattenfylla toaletten och föra ut det klossade i avloppet.

När spolningen har genomförts på ett lyckat sätt har det blivit dags att beskåda toalettens insida, från vattnet och ända upp till kanten. Du ska nu leta efter kvarvarande exkrement. Om något sådant återfinns skall du använda toalett borsten. Toalettborsten återfinns på någon av toalettens sidor, på fina toaletter står den på höger sida framifrån sett men på mindre nogaräknade ställen kan den återfinnas även på vänster sida. Toalettborsten är nästan undantagslöst tillverkad i den billigaste plats man kan hitta och är mer än sällan färgad i någon avskräckande pastellartad kulör, men låt inte detta avskräcka dig. Toalettborsten är, efter spolningen, vårt viktigaste vapen i kampen mot en trevligare toalettmiljö och utgör även ett effektivt vapen för att mota bort inbrottstjuvar med. Greppa borstens vid skaftet och lyft den uppåt. För sedan den yviga delen av borsten, den med borstdelen av borsten för att använda en lekmannaterm, mot det kvarvarande exkrementet samtidigt som du spolar en gång till. Detta kan verka svårt och krängligt till en början men efter ett par gånger går det som ett rinnande vatten. Och glöm inte att det finns ingen skam i att öva hemma där ingen ser dig. När toalettstolen är ren igen återför du toalettborsten till det ställ du tog den ifrån, vänder dig om och går visslande ut från toaletten.

Du kan nu känna dig mycket nöjd med själv, under förutsättning att du tvättar händerna alltså.

Imorgon kommer överkursen med mellanspolningen. Men om du känner dig osäker på hur del I och II fungerar föreslår jag att du går hem och övar. Det är det enda sättet att komma ifrån det undermåliga resulatet som obönhörligt följer med den bristande kunskapen.

Southparktest

Jag hittade helt otippat ett South Parktest när jag planlöst släntrade runt på nätet. Med tanke på det dekadenta i tilltaget kunde jag inte värja mig utan kastade mig handlöst och lätt entusiastiskt in det hela för att få svar på frågan med stort f. Vem av snorungarna är jag egentligen? Jag blev klart nöjd med följande dom:


You are just plain evil and heartless. Though you're sly, and you come up with brilliant schemes, you're pretty dumb and close minded. Other people hate you... screw them!

Vem blir du??

Karaktärsbrott

Med anledning av pingstpastor Åke Greens frikännande i Högsta Domstolen publicerades i förrgår en insändare i boulevardpressen, Metro, skriven av en jur stud någonstans i landet. Denna vansinniga människa var inte bara besviken utan även dum i huvudet. Detta föranledde ett visst mått av raseri i den unge Persson som inte kunde behärska och raskt knåpade ihop ett svar till unge bängskallen. Som om detta inte vore nog grund för själslig smärta och bestraffning blev den även publicerad i gårdagens Metro. Allt detta är väldigt ovärdigt och jag bör be mig själv om ursäkt, men i och med att jag igår försökte avkräva mig en ursäkt blir det inget med den saken. Obstinata krav skall icke belönas utan vidare.

Förlåt

Jag vill ta detta tillfälle i akt för att de om ursäkt för mitt inlägg i förrgår, "Samtal i Svenska Kyrkan". Det var av så uselt att jag inte kan stå för det hur som helst. Jag hade höga ambitioner men de försvann i takt med den stadigt sjunkande blodsockernivån... Jag vill på detta sätt be alla de som läste det om ursäkt och hoppas att er tillvaro inte förmörkades allt för mycket av detta.

Med avsmak

/Den unge Persson

Kylskåp åt kineserna

Jag har nog aldrig varit så förbannat trött på den svenska modellen, rent vädermässigt alltså, som idag. Två gånger varje år ska det slaskas och jävlas. Varför ska det vara så svårt för den sista plusgraden att ge upp och bege sig till de sälla jaktmarkerna? Överallt är det blött och kladdigt enbart på grund av den där envisa, impertinenta jäveln. Alla synes hata det men de flesta står ut eftersom det inte går att göra någonting åt det. Men jag är här för att upplysa om att det finns en räddning. Det finns en väg att slippa ifrån allt det här. Vår räddare på vit springare heter till vardags Global Uppvärmning.


De flesta av oss har vid åtminstone något tillfälle hört talas om herr Uppvärmning även om det är få av oss som faktiskt har haft kontakt med honom. De flesta av oss har väldigt dålig uppfattning om den potential som herr Uppvärmning faktiskt besitter. Själv har jag sökt upp Global Uppvärmning och vi har tillsammans kommit fram till en enkel plan för att göra världen till en bättre plats. Det är huvuddragen i denna plan som jag ämnar presentera här.


För att slippa ifrån detta eviga slaskande måste vi höja temperaturen en smula. Detta sker redan men det går alldeles för sakta och effekterna är så låga att det är rent utav pinsamt för hela den industriella världen. Med anledning härav måste vi nu ta i med hårdhandskarna! Vi har inget val längre, det finns ingen som kommer att göra detta åt oss! Det första vi kan göra för att skynda på processen är att förse alla kineser med freonbaserade kylskåp, bara det bör kunna pusha temperaturen en eller två grader uppåt! Vidare bör vi subventionera användandet av bensin, olja och andra fossila bränslen. Åk bil, vägra samåka! Lämna cykeln hemma! Om vi kan öka användningen av dessa bränslen till den grad att de tar slut inom en 6-årsperiod är mycket vunnet. Vi behöver dessutom öka användningen av svavel, något som tidigare har visat sig mycket effektivt för att påskynda herr Global Uppvärmning att uppvisa sin fagra nuna. All användning av växthusgaser skall resultera i kraftiga skattesubventioner. Vi måste hittta nya vägar att uppmuntra företagen att ta tag i den här frågan, de måste tvingas att se hur pass allvarligt det här problemet faktiskt är.


Det har visat sig att många ryggar tillbaka inför dessa relativt drastiska förändringar detta skulle medföra och anför småfåniga motargument i stil med "Men det är ju fint med snö på julen...". Problemet med ett sånt här resonemang är att vi fan i mig aldrig har snö på julen i alla fall, så där finns inget att skydda. Bättre är att vi noggrannt beräknar detta så att vi har kvar en liten del av polerna och kan direktsända jultelevisionen därifrån. Och vad beträffar höjningen av vattennivån ser jag inget reellt problem. Jag, och många med mig, skiter fullständigt att vi tvingas blötlägga stora delar av landmassan. Vi i den rika delen av världen kan i alla fall lägga ner våra resurser på att skydda de delar av våra länder som vi värnar om och som faktiskt betyder något. Om vi för enkelhetens skull ser enbart till Sverige bör följande åtgärder vidtas.

• Stockholm måste skyddas till varje pris. Det är landets centrum för kultur, näringsliv och anständighet.

Det var väl egentligen allt som behöver göras. Att Skåne ryker all världens väg och det Småländska höglandet förvandlas till strandtomter rör mig inte i ryggen men bör glädja de som idag äger fastigheter där. Att Öland får stryka på foten tror jag ingen kommer att lägga märke till men Gotland kommer att bli saknat, därför bör vi eventuellt försöka separera Gotland från havsbotten och tillsätta en stor mängd flytkuddar för att hålla hela rasket flytande.

Vad anbelangar de folkmassor som kommer att bli hemlösa i och med detta finns det väldigt mycket plats över i Norrland som inte gör någon nytta idag. Vi måste initialt ta ifrån Samerna deras rätt att bedriva rennäring, det är ändå ingen som får ut något av det egentligen. Detta skall dock inte anses som ett försök att hindra försäljningen av prydnadsrenar i taxfreebutiker runt om i landet. Samernas förlorade inkomster kan med lätthet ersättas genom att de får en rätt att bedriva kasinoverksamhet. För att försäkra oss om att de faktiskt gör det bör de eventuellt hindras från att ta andra jobb.

Allt det här kan anses uppnått när palmerna står och svajar i Kungsträdgården och det flödar av Strawberry Daiquiris på alla Söders krogar och syltor!

Ska det vara så svårt???

Hur kan det komma sig att det av alla framtidshopp (eller tja... i brist på annat) som snurrar runt på Carolina är mindre än 10 procent av alla gossar som kan göra rätt för sig efter att ha använt en toalett?? Jag tänker aldrig köpa tjänster av en teknolog som inte ens kan använda en toalettborste och än mindre toalettpapper...

Hur att använda en toalett - för akademiker:

Att göra den lilla, eller hur man kissar

När du träder in i det lilla båset, fortsättningsvis kallat toaletten, möter du en keramikanordning, det är toalettstolen, hädanefter kallad stolen.

Det är i stolen som du ska uträtta ditt behov. Det som ska ut ur dig ska ner i stolen. Svårare är det egentligen inte.

När det blivit dags för själva kissandet ska du sikta på vattnet längst ner i stolen, målområdet.

Män står och kissar, men...

...om längden på din penis understiger 10 cm gör du bäst i att sitta ner när du kissar. Detta för att annars föreligger en viss risk att du inte får tillräcklig kontroll på ifrågavarande organ vilket kommer att leda till att det uträttade hamnar utanför målområdet.

Om olyckan ändå är framme måste det obönhörligen åtgärdas. På endera sidan av dig återfinns toalettpapparsbehållaren, vanligtvis en rund anordning tillverkad i den billigaste av plaster. Skaffa dig genast ett fast tag i änden av pappret och dra ut en lagom lång bit. För sedan pappret mot den taggade kanten och tryck raskt uppåt, detta gör att en bit av pappret lämnar rullen och hamnar helt fritt i din hand. Applicera denna pappersremsa på det felkissade området och för pappret i en lätt cirkulär bana för att fånga upp allt det blöta och för att maximera uppsugningseffekten.

När kisset inte längre befinner sig på det felaktiga området utan i pappret skall detta föras till vattnet i toalettstolen.

Skulle den först avrivna biten papper visa sig inte vara tillräcklig upprepas proceduren enkelt tills önskat resultat uppnåtts.

Om du kissat rätt från första stund förser du på samma sätt som tidigare beskrivits din hand med papper men använder det istället till att torka din korta penis. Pappret skall därefter forslas till vattnet i toalettstolen.

Om pappret, av någon anledning, hamnat på annan plats än i vattnet i toalettstolen skall detta omedelbart flyttas till just vattnet i toalettstolen. Om papprets felplacering medfört att kiss oavsiktligt hamnat på golvet används samma procedur som om du kissat fel.

OBS! Mer än tre drag är per definition en smygrunk och hör inte hemma på offentliga toaletter.


I morgon publiceras del II: Att göra det stora, eller hur att klossa.

Svenska kyrkan vill inte dansa

Samhällsdebatten vad gäller homosexualitet i kyrkan står mig just nu så långt upp i halsen att jag har svårt att få fram de kväljningar som gör sig lika gällande i sammanhanget. Hela det svenska samhället står just nu och gnölar om huruvida homosexualitet går ihop med den svenska kyrkan... hela samhället bortsett från Svenska kyrkan alltså. När det väl bjuds upp till dans står Svenska kyrkan längs väggen och nervöst stampar takten i smyg, precis som en finnig 15-åring på klassfesten i nian som egentligen ingenting hellre vill än att kasta sig ut på dansgolvet och känna lite på köttet men ändå tackar nej när han blir uppbjuden eftersom han är rädd för att göra bort sig. Fegare och mer osympatisk rackare får man leta efter.
Det förefaller som att Gustav Vasa sög musten ur den tidigare så modiga kyrkan som sedan dess inte vågat sig på att företräda en enda åsikt. Istället står man lite på allas sida så att ingen ska bli ledsen, den svenska modellen fungerar väl... Å ena sidan går någon kvasiauktoritär representant ut och säger att det är väl typ okej för kyrkan med homosexuella. Det är väldigt viktigt att det inte är en för auktoritär person för då blir det väldigt jobbigt att bortförklara det sen om det inte skulle gå väl hem i stugorna. Å andra sidan låter man ett par hundra präster hållas med sina protester mot kyrkobögeriet. Prästerna som är emot den homovänliga kyrkan säger glatt att det står i strid med Bibeln. Svenska Kyrkan, å sin sida, låter dem glatt hållas utan att säga emot på något vis. Det behövs tydligen inte, det viktiga är att man inte håller med. Bäst är nog att enbart knipa käft.
Svenska kyrkan måste bestämma sig för hur hårt den tar på vad som står i Bibeln. Oavsett vad de bestämmer sig för måste ta ställning till detta offentligt och ordentligt. Antingen är det okej med homosexuella för kyrkan och så var det bra med det, eller så är det inte okej med hänvisning till att Bibeln säger att det är det inte. Vad som helst är bättre än att fortsätta hyckla...
Katolska kyrkan är det i alla fall stil på. Den gode påven Benedictus XVI har idag låtit meddela att homosexualitet är onaturligt. Så är det och så har det varit inom kristendomen sedan urminnes. Ett tydligt ställningstagande, ska det vara så mycket begärt egentligen? Protestantismens ledare måste samlas internationellt och göra upp med sin inställning till homosexuella en gång för alla.

Ett råd till RFSL på vägen: Starta ett upprop mot Svenska Kyrkan, tvinga dem att ta ställning. Antingen gör de total avbön från sin semihomofoba inställning eller så blir det ett kraftigt medlemsras. En maktkamp mellan RFSL:arna och Sveriges alla PK-medborgare skulle bli en spännande sådan och det vore väl fan om inte kyrkan skulle förlora den striden också. Jag tror aldrig att de kan uppbåda styrkan att ta itu med sina egna präster.

Samtal i Svenska Kyrkan

På ett konferenshotell långt in i mörkaste Norrland sitter Svenska kyrkan och funderar:

Skenhelig 1 - Hur ska vi göra med det här med bögarna nu då?

Skenhelig 2 - Du kan inte kalla dom bögar, så får man faktist inte göra. Dom ska kallas för homosexuella.

2 var mycket nöjd med sig själv. Han visste minsann att man inte kan prata om folk hur som helst! Nu hade han satt tonen för resten av kvällen.

Skenhelig 1 - Ok, ok, homosexuella. Men är vi för eller emot dem egentligen?

Skenhelig 3 - Jag vet inte riktigt, vad står det i bibeln? Är det nån som har läst den?

Skenhelig 2 - Asså, de står ju så mycke i bibeln. Hur ska man komma ihåg allt de? Jag brukar inte direkt läsa bögbitarna under mina predikningar, folk kan ju tro att man e homofob eller att man e en själv liksom.

2 var mycket noga med att försöka markera för de andra han minsann var varken homo eller homofob.

Skenhelig 1 - Vi fick ju inte säga bög sa du nyss!

sa 1 märkbart irriterad på den lilla vänsterflummaren.

Skenhelig 2 - Jamen, homosexuell då. Ja vet inte, de e förvirrande.

sa 2 väldigt uppriktigt.

Skenhelig 3 - Men jag tycker nog att vi ska va för, vi är väl ändå folkets kyrka och folket verkar ju vilja ha homon i kyrkan. Då är det väl lugnt, eller? Jag menar, tänk om folk skulle börja gå ur kyrkan för att de inte håller med oss...

3 ryste lite vid tanken och började fundera på om det kanske inte var dags för lite kaffe.

Skenhelig 2 - Ja, de e nog inge bra faktist... Eller va tycker du?

2 visste vid det här laget varken ut eller in...

Skenhelig 1 - Vi är väl ändå här för att förmedla guds ord! Oavsett om ni vet vad det står i Bibeln eller inte så måste vi ju hålla med den. Det är den vi grundar vår tro på för i helvete!

sa 1 och var nu så upprörd att han själv inte märkte att han svor.

Skenhelig 2 - De e fult o svära, plus att vi e här för o prata om bögar.

Skenhelig 3 - Det hette ju inte bögar, för övrigt börjar jag bli törstig.

Skenhelig 1 - Men det var ett jävla tjat! Jag skiter fullkomligt i vad de heter, vad ska vi göra med dem?

Skenhelig 2 - Ja tycker inte om när folk svär, de känns olustit.

Skenhelig 3 - Jag tror faktiskt att jag ska ta mig en kanelbulle till kaffet...

Skenhelig 2 - Ja tycker verklien inte om när folk svär. De påminner mej om min pappa.

Skenhelig 1 - Det framgår ju tydligt av vissa bibelstycken att bögeri inte är önskvärt inom den kristna kyrkan.

Skenhelig 3 - ...eller om jag kanske skulle ta en vaniljmunk...

Medans 3 irrade runt i ett fiktivt konditori värdigt ett barndomsminne, samlade 2 sina tankar och utbröt förnöjt

Skenhelig 2 - Men om Jesus va ihop me hon skökan, som de står i Bibeln, väl? Då kanske de inte gör nåt om vi har bögar i kyrkan...?

Skenhelig 1 - Nej men för i helvete 2! Det är Da Vinci-koden, inte Bibeln! Jesus idkade inte umgänge!

Skenhelig 3 - ... helt klart en kanelbulle, det är mer rättroget!

Skenhelig 2 - Jo men de står i Bibeln

Skenhelig 1 - Nej! Det gör det inte!

Skenhelig 2 - Jo men

Skenhelig 1 - TYST!!!

Skenhelig 3 - Bög... det är ett rätt roligt ord...

*Ring Ring*

Skenhelig 1 - [i telefonen] Åh fan...

Skenhelig 1 - Det är lugnt grabbar, påven har just förklarat homosexualitet onaturligt! Ingen kommer bry sig om vad vi tycker i minst ett halvår till! Nu tar vi en fika och glömmer det här.

Skenhelig 3 - Jag ska nog ha en kanelbulle tror jag...

Dags för dödsstraff?

I lördags kväll knivdödades en 25-årig revisor i sitt hem i London. Såvitt polisen, vännerna och bekanta vet var han mycket vänlig och laglydig människa och ingen förstår riktigt varför han knivmördades. Enda anledningen som synes finnas är att han var troende muslim. Redan här verkar det finnas skäl att bli lite sned på gärningsmannen. Låt gå för att man hugger ner en revisor, det kan jag ta, men inte att man dödar folk för deras religion. Men ett hatbrott är väl inte tillräckligt för att återinföra dödsstraffet för ett brott som redan begåtts, tänker ni nu. Helt rätt, det är kanske att ta i lite. Men det finns värre detaljer i den här historien.

Gärningsmannen utförde dådet iklädd en mask och det är det här som gör att han bör stenas till döds (jag kan även tänka mig att kasta inbundna Nesser-deckare på honom). Det var nämligen en tomtemask han tryckt ner över sitt fula ansikte. Om vi tittar lite kvickt i almanackan kan vi konstatera att det i lördags var den 19 november! Som alla goda ortodoxa julfirare vet är det en synd av buffelmått att ikläda sig julattiraljer, julpynta o.s.v. innan första advent. Julen innehåller många regler som är till för att inte förstöra den. Som exempel kan nämnas julmusik, det får under inga omständigheter spelas innan första advent. Detta bör straffsanktioneras och jag föreslår att det för privatpersoner bör föranleda könsstympning och juridiska personer bör tvingas hålla stängt fram till 13-dagen! Att julkommersen drar igång lite tidigare än första advent kan jag tåla. Folk måste ha en möjlighet att inhandla det pynt, som den första advent obönhörligen skall utsmycka det egna hemmet, innan första advent. Därför bör företagen beviljas dispens veckan inna första advent för att under ordnade former saluföra julutsmyckningsattiraljer. Denna dispens kan däremot aldrig göra det tillåtet att butikerna julpyntar eller spelar julmusik innan första advent.

Även om man vill bojkotta de företag som sålde jultingestar sedan slutet av oktober blir det inte praktiskt genomförbart eftersom alla butiker behagar bryta dessa heliga lagar. Men vissa övertramp kan inte gå obemärkta förbi. Tillsammans med Presidenten och Mäster Hobbit besökte jag idag stadens mest lokala varuhus, Åhlens, för att åt Presidenten försöka hitta dels en röd halsduk och dels ett par byxor av äldre snitt. Själv var jag sugen på att införskaffa en ny skjorta så jag slipper gå runt som en campingbohem av internationella mått, men alla dessa tankar flög rakt upp i varuhusets klinikblekta anus när det, till min förskräckelse, ur högtalarsystemet började strömma oupphöliga mängder julmusik. Jag försökte desperat få Presidenten att delta i bojkotten men det var föga värt. Själv glömmer jag dock inte bort oförätter och styggelser av den här kalibern. Således ska jag hem och klippa mitt Åhlenskort omedelbart!

Vi ses i rännstenen!

/Den unge Persson

Megalomantopp

I brist på roligare saker passar jag på att lägga upp gårdagens av den unge Persson författade Megalomantoppen.

Snask för megalomaner:

3. Kotte

2. After Eight

1. Non-Stop genom Polen