Tack till 3

Jag vill använda detta mediala utrymme till att tacka min mobiloperatör 3 för det skräp till telefon de behagade lura på mig för drygt ett år sedan. Aldrig har jag varit så tacksam för så lite. Inledningsvis fungerade iaf skräpet men med tiden har det lilla skräpet utvecklats till ett litet skräphelvete. Laddningen är inte av denna värld. Det tar uppemot en kvart (i bästa fall) att hitta en position där skräpet behagar ladda upp batteriet och gud nåde dig om du rör skräpet minsta lilla under tiden, då blir den tjruig och vill inte vara med längre.

Jag vill inte ha ett skräp med känslomässiga störningar. Jag vill ha en telefon som fungerar när jag vill och inte ett deprimerat skräp som är så folkskyggt att den tappar bort all mottagning när någon ringer till skräpet. Skräpet är inte riktigt i kontakt med sina inre kraftdjur men inte heller sina yttre energifält. Skräpets är till exempel sällan medvetet om existensen av sitt kronchakra eller som vi människor kallar det, mottagningen. Skräpet kan ibland få för sig att det vore kul att låtsas som om det inte hade något kronchakra alls.

Skräpet är dessutom så antisocialt att det inte får några kamrater. Det är inte för att kamraterna inte finns utan för att skräpet är kompatibel med några kamrater ö.h.t. Istället får skräpet sitte hemma och göra ingenting. Skräpet tycker om att låtsas att skräpet är en trophy wife som inte behöver göra något annat än att ligga still och att vara dyr i drift.

Skräpet ska vara väldigt glad för att det kom med ett XBOX! Annars hade skräpet hunnit hela vägen till skräphimlen vid det här laget!

Nazister och skolan

För drygt två veckor sedan blev rektorn för en gymnasieskola i Karlstad anfallen av fyra nazister i tjugoårsåldern. De rusade in på hans kontor och började där misshandeln. Vad är det med och skolan? Varför ska de hela tiden tillbaka till den miljö där de så föraktfullt vägrade lära sig någonting under flera år?

När en nazist väl går ut skolan och slipper samhällets försök att bilda dem dröjer det sällan mer än ett år innan de börjar hänga där igen. Sannolikt beror det på flera faktorer och de viktigaste måste nog vara:

• Att de inte längre får vara på ungdomsgården som så tålmodigt låtit dem hänga där i flera år i hopp om att de ska förstå hur verkligheten ser ut.
• Att deras föräldrar har sparkat ut dem ur hemmet för att de inte står ut med att ha de små skitiga typerna drällandes hemma längre.
• Att de prövat på att jobba, men inte tyckte om. Det är lättare att leva på bidrag och gnöla om att invandrare tar alla jobb. Men då blev det för mycket tid över så...
• ...de försökte övertyga vanligt hederligt vuxet folk på stan om att nazismen är det enda rätta. Men eftersom vanligt folk, till skillnad från din genomsnittlige nazist, är smartare än en genomsnittsbjörn bryr de sig väldigt föga om de små nazisterna när de springer runt och gläfser på stan. Så nazisterna inser...
• ...att de enda de lura i att de faktiskt har rätt är skolbarn som ännu inte har det kritiska tänkandet som vuxna har utvecklat.
• Att skolbarn är de enda som de vågar stå upp emot.

Vilket det än är så är väldigt sorgligt... Och så ska vi kanske förtydliga en sak för er: Ni är inga nazister! Ni har ingen aning om vad nazismen handlade om (ni skolkade väl då, också). Ni är bara vanliga småbrottslingar och stråtrövare.

Cruise + Holmes

Jag ska bespara er alla lite tankemöda. Tom Cruise och Katie Holmes kommer inte att hålla för alltid. Det vore vansinnigt att tro något annat.

Anledningen till att förhållanden mellan män och kvinnor fungerar beror på att de bägge parterna kompletterar varandra. Eller rättare sagt, kvinnan skyddar mannen från honom själv. Män har i allmänhet ett väldigt diffust verklighetsbegrepp och vi skyndar gärna iväg på nya upptåg. Men av någon anledning slutar vi med det när vi skaffat oss flickvän och upphörandet kan bli väldigt bryskt.

Exempelvis tvingade min förra flickvän mig att gå ur Fantomenklubben, det var för barnsligt. En annan dag kom jag hem och var nöjd som satan på grund av ett förmånligt erbjudande från en filmklubb jag nappat på. Jag fick omedelbart sätta mig och skriva till företaget i fråga och be om ursäkt för missförståndet men jag skulle minsann inte ha några filmer. Om jag skulle kommit hem och talat om att jag inte bara gått med i en sekt utan att hon också mer eller mindre var med i den skulle jag dött där och då. Ingen paus, ingen utskällning, inget uppbrott. Jag skulle ha varit styckad och klar för frysen inom en kvart från det att jag öppnade käften.

Att, som Holmes, bara nicka och hålla med och helt lägga om sitt liv efter en människa som uppenbarligen är skvatt galen är inte ett bra och hälsosamt sätt att bygga ett förhållande. Enligt västvärldens främste psykolog psykolog (dr. Phil) är det tydligen självutplånande. Och vad innebär det? Jo, det innebär att en vacker dag vaknar man upp och inser det. Det sker vanligtvis i samband med att du träffat Jack, en trevlig dataprogrammerare som iofs är lika stimulerande som en norrlänning men som åtminstone aldrig slutar bedyra sin kärlek till dig. Han är väldigt förstående och hoppsan! Rätt vad det är inser du att din man bara ägnar sig åt att dyrka avgudabilder, spela in skitfilmer och sätta på småflickor.

Det kan rimligtvis inte hålla så länge... om hon inte blir alldeles för indoktrinerad i den där lustiga klubben de är med i förstås... Scientologerna... namnet föreslår ju att det har något med vetenskap att göra... Det kanske inte var riktigt sant, men vad vet väl jag. Jag vet iaf att de förser Tom Cruise med en uppsjö av thugs så att ingen ska tala förstånd med karln.

Med avsmak...

Ouppfostrade feminister!

Eder arbetarpojk såg på Insider som igår handlade om F! och innehöll en debatt mellan fyra stycken F!:are och fyra kvinnor från bla. media. Det var en helt hemsk tillställning. F!:arna har uppenbarligen erhållit en klart undermålig uppfostran, big surprise... En stor eloge skall dock utdelas till både Robert Aschberg och de fyra som skulle debattera med folket från F!. Att de lyckades hålla sig lugna kan enbart bero på ett extensivt nyttjande av betablockerare!

Värst av alla var Devrim Mavi, en av F!:s tre talespersoner. SvD:s ledarskribent Maria Abrahamsson blev ständigt avbruten och fick aldrig prata klart. Detta skall främst tillskrivas Mavi, men resten var väldigt påflugna de också. Detta skedde alltså gång på gång och när Abrahamsson försökte flika in en följdfråga till Mavi blev hon Guds bästa barn och väldigt mån om ordning och uppförande: Ursäkta, kan jag få prata klart?!! Avbryt mig inte!

Halva debattiden gick förlorad på grund av att de fyra representanterna från F! inte kunde enas om vem skulle ha ordet så de tog det allihopa på en gång. Det gick inte att få ut ett vettigt ord dem stundtals på grund av allt kacklande. Det var fruktansvärt pinsamt!

Vill F! tvunget bli tagna på allvar så måste de börja uppföra sig därefter också! Man kan inte hålla på och larva sig och bete sig som de bortskämda glin man är och sen bjäbba om att ingen tar en på allvar. Jag förordar viss mediaträning, deltagande i ett valfritt läger anordnat antingen av svenska kyrkan eller av talibanerna, samt att de går hem och ber om att få ta hand om hushållskassan så de lär sig att ta ansvar!

Äntligen??

Vad fan har hänt nu då? Harold Pinter är årets Nobelpristagare i litteratur. Jag vet inte vad som känns värst i en stund som denna. Om det är det faktum att jag hört talas om människan innan det tillkännagavs att han skulle få priset, om det är det faktum att jag läst en del av hans verk eller skulle det kunna vara att han faktiskt verkligen är värd det där förbannade diplomet med tillhörande pantkvitto. I vilket fall som helst kan vi nog sluta oss till att Horace hade en sprutspya i vrångstrupen när han tillkännagav pristagaren tidigare idag. Den tanken erbjuder iaf mig en liten tröst. Det finns också ett prejudiciellt värde i det här: Nästa år kan det bli Astrid Lindgren. Då jävlar blir det bokbål!

Adjöss och tack för fisken!

Tiina Rosenberg tycker inte det är kul när de andra barnen är dumma tillbaka! Så hon har avgått! Vi vet alla att det inte är roligt när de mobbade barnen skaffar egna påkar och slår tillbaka, men det får man faktiskt tåla. Är man i leken med får man leken tåla! Om man inte är Tiina Rosenberg, alltså... Jag vill rekommendera Tiina att gå hem och ta sig ett glas starkt, klura ut ett nytt korståg och sen ge sig ut och plundra och härja igen! Till alla andra inom F! säger jag bara: Grattis!

Det här är glädjande nyheter framförallt för alla mobbade barn i skolan. Det är alltså inte sant att allt går över om man bara låtsas som om man inte bryr sig. Nej, ni ska mobba mobbaren, och efter ett par veckor har hon hoppat av!

Finn dig i ditt öde!

När er arbetarpojk för ett par dagar sedan åkte buss såg jag något av det vackraste och framförallt mest symmetriska jag sett. Två mongon satt och höll handen och gullade med varandra på sedvanligt otäckt vis. Det ser man inte allt för ofta, men man blir varm i hela kroppen när man gör det. Men det ger upphov till en intressant diskussion:

Hur många människor (?) har förstört sina liv på grund av vanföreställningar om vardagsglamour och total lycka?

Själv blir jag väldigt glad när folk runt omkring mig hittar någon att dela sitt liv med. Det gäller särskilt alla de nördar, mongon och alldeles vanliga idioter som florerar ute min bekantskapskrets perifori. Men de senaste åren har en ny trend visat sig. När dessa människor väl hittat nån som de kan dela någon form av ömsesidigt uthärande med ska de börja böla om själsfränder, lycka och rättvisa.

"Jag är inte attraherad av henne..." brukar ursäkterna inledas med. So fucking what?! Man bör ha väldigt klart för sig att det är en väldigt liten del av mänskligheten förunnat att hitta sin själsfrände och sen få den människan att inse detta också. Det är tillräckligt svårt för vackra, rika människor för att det borde framstå en reell omöjlighet för vissa andra. Men det gör det tydligen inte. En själsfrände eller en perfect match är inget annat än en psykologisk konstruktion. Många människor skulle må mycket bättre av att gilla läget, ni kommer ändå inte att hitta nåt bättre. Risken är rätt stor att ni kommer sluta ensamma och vad händer då? Jo, då kommer undertecknads öron slitas ut med ert gnölande om att ni inte borde gjort slut med vad som kanske var den enda människan som faktiskt stod ut med dig!

Så till Veckorevyn och alla dess medbrottslingar: Sluta ge den gråa massan vanföreställningar! Snälla...